Den senaste tiden har många diskuterat skolplikten i Sverige. Nu säger att regeringen att de tänker undersöka om lagen om skolplikten behöver förändras.
I Sverige har vi skolplikt. Det betyder att barn måste gå i grundskolan. Grundskolan är från förskoleklass till nionde klass.
Det händer att föräldrar tar med sina barn på långa resor utomlands när det inte är skollov. Går barnen i grundskolan måste de i så fall få ledigt av skolan för att åka med.
Men den senaste tiden har flera nyheter handlat om föräldrar som försöker undvika skolplikten när de vill åka på resor på sina barn.
Det har fått många att diskutera hur skolplikten fungerar i Sverige. Vissa säger att det borde vara lättare för familjer att åka på långa resor.
De säger att barnen kan gå i skolor på resan eller att föräldrarna kan lära barnen det de behöver kunna.
Andra säger att skolplikten är viktigare än att resa med familjen. De säger att det finns en risk att barnen inte lär sig allt som deras klasskompisar i Sverige lär sig.
Men reglerna kring skolplikten är lite otydliga. Det gör att kommunerna i Sverige kan bestämma olika saker kring skolplikten.
I vissa kommuner kan till exempel familjer åka i väg på långa resor medan andra kommuner säger nej till det på grund av skolplikten.
Sveriges skolminister heter Lotta Edholm och kommer från partiet Liberalerna. Hon säger att regeringen vill undersöka om lagen om skolplikten behöver förändras så att det fungerar på samma sätt i alla kommuner.
– Det är väldigt viktigt att vi har ett regelverk som är lika för alla skolor och kommuner så att föräldrar vet vad det är som gäller, säger Lotta Edholm till SVT.
Text av Felicia Green
Veckans fördjupning: Skolplikten
Rättighet och skyldighet
Barn i Sverige har inte bara rätt att få en utbildning. De är också skyldiga att gå i skolan och lära sig saker. Det kallas skolplikt.
Från förskoleklass till nionde klass måste eleverna alltså gå i skolan om de inte har giltig frånvaro när de till exempel är sjuka eller har fått godkänd ledighet.
Att bryta mot skolplikten är inte tillåtet. Kommer inte eleven till skolan kan elevens vårdnadshavare få betala böter.
Sedan 1962
Sedan år 1962 har svenska elever haft skolplikt. Skolplikten skapades för att se till så att alla barn i Sverige skulle få samma möjligheter till en bra utbildning.
Men det är inte alla länder som har en skolplikt. Vårt grannland Danmark har till exempel undervisningsplikt i stället.
Det betyder att barn i Danmark inte måste gå i skola. Men de måste bli undervisade. Det betyder att barnen får bli hemskolade.
Hemskolning
I Sverige bryter hemskolning mot skolplikten som säger att barn ska gå i skolan. Men i länder som USA och Danmark är hemskolning tillåtet.
Hemskolning betyder att barn får sin skolundervisning hemma. Då kan någon av föräldrarna vara lärare.
Vissa tycker att hemskolning är bra eftersom det kan passa en del elever bättre än vanlig skola. Andra säger att det är dåligt eftersom eleverna kanske inte lär sig allt de behöver.
Gymnasiet
Skolplikten gäller bara till nionde klass. Efter det får eleverna själva välja om de vill fortsätta gå i skolan.
Men även om det är frivilligt vill ändå de flesta elever gå i gymnasiet. Det är nämligen svårare att få jobb om man inte har gått i gymnasiet.
På gymnasiet får eleverna själva välja mer vad de vill lära sig. På gymnasiet kan eleverna välja att lära sig mer om till exempel naturvetenskap, musik, språk eller sport.
I Sverige har vi skolplikt.
Skolplikten är en lag
som säger att alla barn måste gå i grundskolan.
Grundskolan är från förskoleklass till nionde klass.
Den senaste tiden har många diskuterat
lagen om skolplikt och om den fungerar bra eller inte.
Det kan till exempel hända att
familjer vill ta med sina barn på en lång resa.
Då kan ju barnen inte gå i skolan
och då bryter de mot skolplikten om de åker ändå.
Men vissa tycker att det borde gå
att ta med sina barn på en lång resa.
De säger att barnen kan gå i skolan på resan
eller att föräldrarna kan lära barnen i stället för skolan.
Andra säger att det inte är så bra
eftersom barnen då inte lär sig samma saker
som sina klasskompisar hemma i Sverige.
Veckans fördjupning: Skolplikten
Rättighet och skyldighet
Rättigheter är något en människa har rätt till.
I Sverige har till exempel alla barn rätt
att gå i skolan.
Men alla barn i Sverige är också skyldiga
att gå i skolan.
Det betyder att de måste gå i skolan
även om de kanske inte vill.
Det finns en lag som säger
att barn måste gå i skolan.
Den heter skolplikt.
Skolplikten gäller alla barn i Sverige
från förskolan till nionde klass.
Sedan 1962
Sedan år 1962 har svenska elever haft skolplikt.
Skolplikten skapades för att se till
så att alla barn i Sverige fick samma möjligheter
till att lära sig allt de behöver veta i samhället.
Alla länder har inte skolplikt.
I Danmark finns det till exempel ingen skolplikt.
Danmark har en annan lag som heter undervisningsplikt.
Undervisningsplikt betyder att barn i Danmark
måste få undervisning, alltså lära sig saker.
Men de behöver inte lära sig saker i skolan.
De kan lära sig saker hemma
genom att deras föräldrar har lektioner med dem.
Hemskolning
Hemskolning betyder att barn
har lektioner hemma med till exempel sina föräldrar.
Hemskolning är inte lagligt i Sverige
eftersom vi har skolplikt.
Men i Danmark och USA är hemskolning lagligt.
Vissa tycker att hemskolning är bra
eftersom det kan passa en del elever bättre än vanlig skola.
Andra säger att det är dåligt
eftersom eleverna kanske inte lär sig
allt de behöver hemma.
Gymnasiet
Skolplikten gäller bara till nionde klass.
Efter det får eleverna själva välja
om de vill fortsätta gå i skolan.
Om de vill fortsätta gå i skolan
finns det gymnasieskolor.
Gymnasieskolor eller gymnasiet
är alltså frivilligt.
Alla elever får alltså välja själva
om de vill gå gymnasiet eller inte.
Men de flesta elever i Sverige går gymnasiet.
På gymnasiet får eleverna välja mer själva
vad de vill lära sig om.
De kan välja att lära sig mer om till exempel
naturvetenskap, musik, språk eller sport.